Tx 5 Växtfärga

Syftet med arbetsområdet är att eleverna ska få kunskap om hur textilier får sin färg på ett naturligt sätt. 

Detta arbetsområde skiljer sig radikalt från de andra för att det inte är vanligt förekommande på skolorna utan tvärtom väldigt ovanligt. Traditionen att färga garn på stranden kommer från Bjärred utanför Lund. Alltsedan 70-talet har eleverna i årskurs 5 fått en växtfärgningsdag där de färgat de garn som de sedan vävt bilder av. Här har vi filmat hela den ytterst noga utarbetade rutin som dagen följer. Från hur arbetet planeras på skolan veckan innan själva färgardagen, tills dess att det sista indigobadet är klart och stranden är återställd. Genom att färga med fyra till sex växter och sedan färga över med indigo får vi fram en hel färgskala. Det är ren magi och en verklig upplevelse för eleverna som stoppar ner sina vassvippor och vitt garn i grytan och efter en timme kan plocka upp ett limegrönt garn.

Det är kanske inte realistiskt att tro att detta arbetsområde får fullt genomslag på landets skolor men med detta vill vi försöka att dels propagera för uteslöjd, dels för att utgå från vitt material. 

För även om ni inte kan erbjuda eleverna en heldag på stranden så är det ju inget som hindrar att det står en gryta i salen, där de garn som eleverna använder färgas pö om pö. Ibland får de vara med och plocka växter, ibland lägga i garn. Någon får vara med och plocka upp det färdiga garnet. Allt handlar om rutiner och det spar mycket, både på jordens resurser och skolans ekonomi att utgå från naturvitt ullgarn. 

För att eleverna ska förstå hur tyg blir till måste de få prova någon form av vävning. De förstår då att tyget består av trådar som korsar varandra, varp och inslag. I Bjärred väver eleverna bilder av det växtfärgade garnet och jag vill verkligen mena att de elever som fått se filmen om hur det går till att väva en bild får högre kvalitet på sina alster. I filmen ser de precis hur garnet ska vävas in, packas och hur trådändarna trollas bort.

Ett sätt att kombinera materialen kan vara att göra en bladad ram till sin bild. 

Det är enklare att förklara ett förlopp med film, så för att visa hur det går till i Bjärred finns här även filmad lärarhandledning att inspireras av.

Förberedelser på skolan

I denna film visas hur alla färgbad förbereds för att det ska vara så enkelt som möjligt på stranden, oavsett väder. Filmen inleds med hur stamkypen till indigobadet tillreds.

Alla recept finns för utskrift vid respektive färg och här finns även en skriftlig lärarhandledning och packlista. 

I Bjärred finns full uppsättning för att färga och det är samma grytor, galler och vindskydd som använts i över 40 år, så även om det kostar att starta upp så är det hållbart över tid. Ett förslag är att kommunens skolor går samman och skaffar utrustningen tillsammans samt att ni genomför dagen som en slöjdlärarfortbildning för er själva första gången och bygger rutiner.

PDF med packlista.

Förberedelser på stranden

Det gäller att komma igång snabbt och få upp vattnet i temperatur. Genom att ställa i ordning eldgroparna och allt som eleverna behöver innan de kommer löper arbetet lugnt under dagen.

Filmen visar tydligt hur groparna grävs med jämna mellanrum och hur allt dukas fram till respektive färgbad. 

Tvätta ullgarn

Även om garnerna är väl sköljda i vattnet så behöver de tvättas. Det är bra att ha tillgång till en stor tvättho alternativt ett badkar. Alla garner kan tvättas tillsammans, de färgar inte av sig. Dock kan det vara bra att tvätta de indigofärgade garnerna i en omgång och övriga garner i en. 

Nysta med nystmaskin

Eleverna brukar tycka att det är roligt att nysta upp garnerna med nystmaskinen. Dock bör härvan hanteras av läraren när den sätts på nystvindan. Härvor som trasslar är omöjliga att nysta upp med maskin, det räcker att en enda tråd ligger på fel håll för att det ska tjorva. 

Även om ni använder exakt samma recept och mängder material så blir färgerna olika år från år, små varianter. Med tiden kommer ni se en oändlig mängd nyanser bland de växtfägade nystanen.

 Uteslöjd är Njuteslöjd!

Reflektion 

• Häng upp garnerna i salen.
• Diskutera vad som fungerade bra och vilka utmaningar de stötte på under dagen på stranden.

Bedömningsaspekter

Bedömningen sker löpande under arbetsprocessen och utifrån slutprodukten.

Bedömning kan fokusera på följande områden:

1. Teknik och precision
   • Har eleven färgat garnet på ett säkert sätt?
   • Är härvorna hanterade på ett sätt så att de går att nysta upp?
2. Kreativitet och problemlösning
   • Hur har eleven löst eventuella problem som uppstått under dagen?
3. Arbetsprocess
   • Har eleven följt instruktionerna och receptet?
   • Har eleven samarbetat och tagit ansvar för färgbadet, elden, vattnet och grytan?

Tips för utmaningar 

• För yngre elever: Förbered ett indigobad som eleverna kan doppa i. Då behöver grytan inte stå över eld och färgningen tar enbart 5 minuter. Det går att doppa både ullfibrer och material av cellulosa i samma indigobad.
• För äldre eller mer avancerade elever: Utmana dem att delta i för- och efterarbete i högre utsträckning.
• Om någon har svårigheter med tekniken: träna genom att hantera mindre mängder garn i ett litet färgbad.

Koppling till kursplanen Lgr 22

Slöjdämnets centrala innehåll för årskurs 4–6:

• Hantverkstekniker: Färga garn att använda till olika hantverkstekniker.
• Kulturell kontext: Reflektera över färgningens historiska betydelse.

Förmågor som tränas:

• Ansvarstagande och självständighet.
• Samarbete och reflektion.

Uppföljning

Be eleverna dokumentera sin arbetsprocess i bild och text. Detta kan användas som underlag för samtal och bedömning.