Tx 4 Mjuka djur

Syftet med arbetsområdet är att eleverna ska få lära sig att känna igen materialet och att få sy i trikå. Det kan tyckas barnsligt att sy gosedjur, men just i årskurs 5 när de är på väg mot tonåren finns ändå gosedjuren kvar. Nu är de dessutom stora nog för att kunna skapa ett eget mjukdjur.

När barn ska rita djur att sy och vända själv blir ofta armar och ben för trånga för att det ska gå att vändsy dem. Därför är det en bra idé att cirkla fram sitt djur som visas i filmen om mönster. 

I beskrivningen används ett oblekt ekologiskt velourtyg, som går att färga om tid och lust finns. Ett alternativ kan vara avlagda kläder som har användbara bitar. Antingen kan eleverna erbjudas att ta med hemifrån, alternativt samlar ni in lämpligt material och tillhandahåller. Ett sätt kan då vara att väl valda tygbitar ur plaggen är uppklippta till A4 för att tilltala och inspirera eleverna.

För att få snygga sömmar utan hoppstygn bör eleverna byta till en nål med rundad spets. Det kan fungera med en spetsig 80 nål, men det blir små hål i tyget. Det kanske inte spelar så stor roll eller märks i ett mjukdjur men när eleverna sedan ska sy kläder som ska hålla i tvätt är det bra att de har med sig kunskapen att byta nål. Filmen om att byta nål visar tydligt och det är viktigt att i all maskinsömnad, om nålen går av eller blir kantstött eller nött.

Ha gärna en plansch  eller bild uppsatt i salen som illustrerar hur symaskinen ska träs. Visa att filmerna från årskurs 4 ligger som stödfilmer.

Principen att sy först och klippa ut efteråt underlättar sömnaden och ger ett bättre resultat än att först klippa ut delarna och sedan sy ihop dem.

Djuren kan med fördel stoppas med finklippt tygspill från de tyg som blir över när de klipper ut sitt djur, i alla fall längst ut i tassarna. Det ger lite tyngd och stadga.

På ljusa tyger går det fint att rita ögon och nos med textilpennor eller vattenfast tusch. Till mörka tyger är det bäst att brodera eller nålfilta dit detaljerna.

Lektionsplan

1. Introduktion 
   • Berätta om de mjuka djur eleverna ska få designa och sy.
   • Visa exempel på föremål som gjordes förr och nutida varianter.
   • Diskutera varför kunskap om trikåtyg och symaskinen är viktig både i slöjden och i vardagen.
2. Genomgång 
   • Visa både filmen om mönsterkonstruktion och filmen Ekonina, steg för steg. Spar filmerna om elastiska sömmar och att byta nål tills det är dags för eleverna att börja sy.
3. Arbetsstund 
   • Låt eleverna konstruera ett mönster till sitt djur. Alternativt använda de färdiga mönstren på Nalle eller Kanin.
   • Repetera eventuellt maskinsömnad. 
   • Låt eleverna provsy i kanten innan de syr i linjen. 
   • Påpeka hur svårt det är att sprätta upp sömmen i trikå om det skulle råka bli fel.
   • Följ instruktionerna steg för steg. 
4. Reflektion 
   • Låt eleverna visa sina färdiga djur för varandra.
   • Diskutera vad som fungerade bra och vilka utmaningar de stötte på.
   • Be eleverna fundera ut ett namn som passar på djuret.

Bedömningsaspekter

Bedömning sker löpande under arbetsprocessen och utifrån slutprodukten. 

Teknik och precision

• Har eleven använt sax och symaskin på ett säkert och ändamålsenligt sätt?
• Är djuret välformat och hållbart?

2. Kreativitet och problemlösning
   • Har eleven gjort egna val för att anpassa designen?
   • Hur har eleven löst eventuella problem som uppstått?

1. 3. Arbetsprocess
   • Har eleven följt instruktionerna? 
   • Har eleven arbetat självständigt och tagit ansvar för sitt arbete och verktygen?
   • Har eleven samarbetat konstruktivt med andra när det varit relevant?

Tips för utmaningar 

• För yngre elever: Använd de färdiga mallarna och sy i vävda tyger.
• För äldre eller mer avancerade elever: Utmana dem att designa ett mer komplext djur och att brodera detaljer som ögon och nos.
• Om någon har svårigheter med tekniken: Ge möjlighet att träna extra på specifika moment, t.ex. provsy i trikå. 

Koppling till kursplanen Lgr 22

Slöjdämnets centrala innehåll för årskurs 4–6:

• Hantverkstekniker: Använda verktyg och material för att skapa enkla föremål.
• Kulturell kontext: Reflektera över hantverkets historiska betydelse.
• Estetisk och funktionell utformning: Anpassa föremålets utseende och funktion efter egna behov.

Förmågor som tränas:

• Formge och framställa.

• Skapande och problemlösning.
• Ansvarstagande och självständighet.
• Samarbete och reflektion.

Uppföljning

Be eleverna dokumentera sin arbetsprocess i bild och text. Detta kan användas som underlag för samtal och bedömning.