Materiallära Trä

I läromedlet finns tydliga filmer om slöjdens material, med relevant innehåll för grundskolans slöjdundervisning. Det finns fem filmer om trä, visa dem för alla elever i gruppen samtidigt och låt dem sedan repetera individuellt i årskurs 7 och 8. I Årskurs 7 finns filmerna om våra inhemska fibrer Furu och Björk och i årskurs 8 finns Al, Ene och Lind. I årskurs 9 förväntas eleverna kunna välja material och motivera sina val. Alla materialfilmer ligger då enbart med som stödmaterial.

Furu

Stora delar av Sverige består av tallskog och det har använts till allt från möbler till hus. Furu är därför också ett av de vanligaste träslagen i slöjdsalen då det är relativt billigt och lättarbetat. Du kan köpa det i olika dimensioner både som hyvlat och ohyvlat. Som slöjdämne är det mer tätvuxet. Kvistfri furu är lättare att arbeta med än snabbvuxet byggvirke som ofta tillåts ha fler kvistar.

Furu går att använda till de flesta föreslagna arbetsområdena förutom fågelholk som bäst görs i billigare gran. Furu lämpar sig inte att tälja i, till det lämpar sig främst lövträd och då gärna färskt trä.

Björk

Finns det björk på eller i närheten av skolan? Ta chansen att gå ut och visa hur träden ser ut på riktigt. Kopplingen trä och träd är inte nödvändigtvis självklar för elever i urbana miljöer. Beroende på var eleverna kommer ifrån kan de vara vana vid andra trädslag än som vanligen finns i slöjdsalen.

Björk är lätt att känna igen på den vita nävern, som barken heter. Björk är vanligt som slöjdmaterial och lätt att arbeta i. Det är lämpligt att använda träslaget till många olika saker men det lämpar sig väl att tälja och svarva i. Exempelvis krympburkar går fint att tillverka i färsk björk. Det går även bra att slöjda av björkens näver.

Vill du veta mer? Läs gärna boken Slöjden börjar i skogen av Lars Petersson Kalle Forss Mia Lindgren m.fl.

Slöjdens material

Ju mer eleverna kan om olika material, desto klokare val kommer de att göra både på slöjden och i livet framöver. Materialkunskap är en del av den handlingskompetens som behövs för att skapa en hållbar utveckling. Till sin hjälp kan du utgå från de 4Å-ord som finns formulerade i slutet på alla artiklar om slöjdens material. För att göra materiallära mer intressant är det fint om du har någon personlig koppling till materialet att berätta för eleverna, någon anekdot för dem att hänga upp minnet på.

Ur Lgr22

Vad säger då kursplanen om just material?

Syfte

Första förmågan i syftestexten:
“Förmåga att formge och framställa föremål i olika material”.

Centralt innehåll

Första rubriken i det centrala innehållet:
“Metall, textil, trä och andra material. Materialens kombinationsmöjligheter med varandra.”

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

“Prövar och omprövar då systematiskt hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion.

Vissa material undervisas i de naturorienterade ämnena? Vet du hur det ser ut på just din skola? Går det att samarbeta kring något material?

En del slöjdlärare sätter en ära i att kunna de vanligaste träslagens latinska namn. Elever som läst och sjungit ur boken Majas alfabet som små kanske minns frasen “Ulmus glabra tycker jag är fin, så heter almen på latin”. Eleverna kan även ha kommit i kontakt med de latinska namnen i andra sammanhang såsom scouting och friluftsliv.

Kursplan i slöjd

Uppdatera dig inför varje terminsstart och betygssättning, säkerställ att du har den kunskap som krävs för att utöva ditt uppdrag och känna dig trygg i din bedömning.

1. Kursplan – Slöjd
2. Ämnets syfte
3. Centralt innehåll
4. Betygskriterier

Kommentarmaterial

Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd - grundskolan

Skolverket, Lärportalen 

Undervisning i slöjdämnet innehåller följande moduler:

1. Bedömning och betygssättning i slöjd
2. Slöjd som ett samlat kunskapsämne
3. Relationen mellan hantverk, kreativitet och estetik.
4. Hållbar utveckling, utbildning och slöjd.

Utdrag ur Sju vanliga frågor om slöjdbetyg

“Betyget i slöjd grundas på varje elevs kunskaper i relation till kursplanens betygskriterier. Kursplanens centrala innehåll är obligatoriskt och anger vilket ämnesinnehåll eleverna ska möta och arbeta med för att utveckla de ämnesspecifika förmågor som anges i kursplanens syftesdel (de långsiktiga målen)”