Materiallära Textil

Introduktion

I läromedlet finns tydliga filmer om slöjdens material, med relevant innehåll för grundskolans slöjdundervisning. Det finns fem filmer om textil, visa dem för alla elever i gruppen samtidigt och låt dem sedan repetera individuellt i årskurs 7 och 8. I Årskurs 7 finns filmerna om våra inhemska fibrer Ull och Lin och i årskurs 8 finns BomullSilke och Syntetiska fibrer. I årskurs 9 förväntas eleverna kunna välja material och motivera sina val. Alla materialfilmer ligger då enbart med som stödmaterial.

Ull

Förhoppningsvis har eleverna redan arbetat med ull, både okardad, kardad och som garn under tidigare skolår. Arbetar du på en landsortsskola kanske någon elev har får hemma. I tätorter kan eleverna ha träffat får på exempelvis 4H-gårdar. Elever som kommit hit från andra länder kan ha erfarenhet av får och getter. Inled gärna lektionen med att låta eleverna berätta eller snabbt skriva ner vad de tänker på när de hör ordet får eller ser bilden på ett.

Lin

Tillsammans med ull är lin den vanligaste inhemska fibrer som fanns att tillgå innan industrialiseringen och bomullens intåg i landet. Genom att odla ett litet linfält någonstans på skolan kan eleverna få förståelse för hur arbetsamt det var att göra kläder förr. Linfrön till spånadslin finns att köpa och när ni väl fått första skörden blir ni självförsörjande på lin. Ta det som en utmaning, det är mycket som kan gå fel. Fåglarna kanske äter upp fröna. Kanske regnar det för lite och allt torkar bort eller så får linet för mycket vatten på slutet och ruttnar. Under sommaren kan linstråna bli utkonkurrerade av ogräs. Allt ger erfarenheter och när du berättar om eller låter eleverna vara med i årets linprojekt, blir kunskapen mer levande och chansen att de minns ökar. Det kan ju också bli alldeles förträffligt fint lin som ni till och med kan röta och få fram linfibrer ur. En kvadratmeter räcker, häll ut en säck jord och så linet. Gör det till en upplevelse för dig och en elevgrupp.

 

Slöjdens material

 

Ju mer eleverna kan om olika material, desto klokare val kommer de att göra både på slöjden och i livet framöver. Materialkunskap är en del av den handlingskompetens som behövs för att skapa en hållbar utveckling. Till sin hjälp kan du utgå från de 4Å-ord som finns formulerade i slutet på alla artiklar om slöjdens material. För att göra materiallära mer intressant är det fint om du har någon personlig koppling till materialet att berätta för eleverna, någon anekdot för dem att hänga upp minnet på.

Ur Lgr22

 

Vad säger då kursplanen om just material?

Syfte

Första förmågan i syftestexten:
“Förmåga att formge och framställa föremål i olika material”.

Centralt innehåll

Första rubriken i det centrala innehållet:
“Metall, textil, trä och andra material. Materialens kombinationsmöjligheter med varandra.”

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

“Prövar och omprövar då systematiskt hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion.

Vissa material undervisas i de naturorienterade ämnena? Vet du hur det ser ut på just din skola? Går det att samarbeta kring något material?

Kursplan i slöjd

Uppdatera dig inför varje terminsstart och betygssättning, säkerställ att du har den kunskap som krävs för att utöva ditt uppdrag och känna dig trygg i din bedömning.

  1. Kursplan – Slöjd
  2. Ämnets syfte
  3. Centralt innehåll
  4. Betygskriterier

Kommentarmaterial

Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd - grundskolan

Skolverket, Lärportalen 

Undervisning i slöjdämnet innehåller följande moduler:

  1. Bedömning och betygssättning i slöjd
  2. Slöjd som ett samlat kunskapsämne
  3. Relationen mellan hantverk, kreativitet och estetik.
  4. Hållbar utveckling, utbildning och slöjd.

Utdrag ur Sju vanliga frågor om slöjdbetyg

“Betyget i slöjd grundas på varje elevs kunskaper i relation till kursplanens betygskriterier. Kursplanens centrala innehåll är obligatoriskt och anger vilket ämnesinnehåll eleverna ska möta och arbeta med för att utveckla de ämnesspecifika förmågor som anges i kursplanens syftesdel (de långsiktiga målen)”
Ullfibrer