Materiallära Metall

I läromedlet finns tydliga filmer om slöjdens material, med relevant innehåll för grundskolans slöjdundervisning. Det finns fem filmer om metall, visa dem för alla elever i gruppen samtidigt och låt dem sedan repetera individuellt i årskurs 7 och 8. I Årskurs 7 finns filmerna om Aluminium och Koppar och i årskurs 8 finns Järn och stål, Mässing och Tenn. I årskurs 9 förväntas eleverna kunna välja material och motivera sina val. Alla materialfilmer ligger då enbart med som stödmaterial.

Slöjdens material

Ju mer eleverna kan om olika material, desto klokare val kommer de att göra både på slöjden och i livet framöver. Materialkunskap är en del av den handlingskompetens som behövs för att skapa en hållbar utveckling. Till sin hjälp kan du utgå från de 4Å-ord som finns formulerade i slutet på alla artiklar om slöjdens material. För att göra materiallära mer intressant är det fint om du har någon personlig koppling till materialet att berätta för eleverna, någon anekdot för dem att hänga upp minnet på.

Aluminium

Aluminium. Genom att få lära känna de vanligaste materialen och att tillverka slöjdalster av dem lär eleverna sig deras specifika egenskaper och möjligheter och vilket material som är lämpligt till vad. Sätt gärna upp qr-kod eller länk till filmerna på de ställen i salen där eleverna ska välja material. På så sätt kan de repetera och göra medvetna val i samråd med dig.

Aluminium är en av de vanligaste metallerna och samtidigt är det metallen som är viktigast att återvinna. Det är stor skillnad på att utvinna ny aluminium och att återvinna, då det går åt väldigt mycket mer energi att ta fram ny. Aluminium är dessutom en av de lättaste metallerna att återvinna. När aluminium först började användas var det så dyrbart att det var dyrare än guld eftersom det var så svårt att utvinna. Det sägs att Napoleon ville visa sin rikedom genom att servera mat till gäster på aluminiumtallrikar, så dyrbart var materialet då. Kul som kontrast till dagens dryckesburkar.

Returburkar till dryck är kanske det vanligaste stället eleverna kommer i kontakt med aluminium. De är även ett bra exempel på återvinning då just aluminium är extra enkelt och viktigt att få in i det cirkulära systemet. En burk av aluminium kan återvinnas i oändlighet. Sverige är ett av de länder i världen där vi pantar mest! Läs gärna mer på pantamera.nu

I arbetsområdet Huvudfoting föreslår vi aluminium som metall men det går givetvis bra att använda eller kombinera med andra metaller, gärna spillbitar.

Koppar

Genom att få lära känna de vanligaste materialen och att tillverka slöjdalster av dem lär eleverna sig materialens specifika egenskaper och möjligheter, samt vilket material som är lämpligt till vad. Sätt gärna upp qr-kod eller länk till filmerna på de ställen i salen där eleverna ska välja material. På så sätt kan de repetera och göra medvetna val i samråd med dig.

Idag används 65 procent av den koppar som framställs för att leda elektricitet. Andra användningsområden är elektronik, propellrar, mynt och musikinstrument. Var och i vilka sammanhang tror du att dina elever kommer att möta koppar i sin vardag? Det faktum att det finns så lite kopparmalm gör att det är extra viktigt att den koppar som finns återvinns. Genom att en gång under skolgången ha fått tillverka en lampa, koppla ihop sladdarna och få den att lysa, får eleverna känna på hur koppartråd känns och få konkret kunskap om el och hur koppar leder ström. Kanske har du koppar bitar/delar som eleverna kan använda till sina huvudfotingar för att variera färgen. Låt eleverna känna skillnad i mjukhet och bearbetningsmöjlighet genom att arbeta med olika metaller, såga, fila, slipa och borra.

I slöjden förekommer koppar i olika former men används numer ofta för mindre alster såsom smycken eller genom att kombinera det med andra material. Eftersom koppar ärgar/oxiderar och lämnar gröna fläckar på hud och kläder bör de lackas med zapon- eller nagellack.

Koppar går bra att emaljera och idag har glasemaljen bytts ut mot mindre giftig smältplast.

 

Ur Lgr22

Vad säger då kursplanen om just material?

Syfte

Första förmågan i syftestexten:
“Förmåga att formge och framställa föremål i olika material”.

Centralt innehåll

Första rubriken i det centrala innehållet:
“Metall, textil, trä och andra material. Materialens kombinationsmöjligheter med varandra.”

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

“Prövar och omprövar då systematiskt hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion.

Vissa material undervisas i de naturorienterade ämnena. Vet du hur det ser ut på just din skola? Går det att samarbeta kring något material?

Kursplan i slöjd

Uppdatera dig inför varje terminsstart och betygssättning, säkerställ att du har den kunskap som krävs för att utöva ditt uppdrag och känna dig trygg i din bedömning.

1. Kursplan – Slöjd
2. Ämnets syfte
3. Centralt innehåll
4. Betygskriterier

Kommentarmaterial

Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd - grundskolan

Skolverket, Lärportalen 

Undervisning i slöjdämnet innehåller följande moduler:

1. Bedömning och betygssättning i slöjd
2. Slöjd som ett samlat kunskapsämne
3. Relationen mellan hantverk, kreativitet och estetik.
4. Hållbar utveckling, utbildning och slöjd.

Utdrag ur Sju vanliga frågor om slöjdbetyg

“Betyget i slöjd grundas på varje elevs kunskaper i relation till kursplanens betygskriterier. Kursplanens centrala innehåll är obligatoriskt och anger vilket ämnesinnehåll eleverna ska möta och arbeta med för att utveckla de ämnesspecifika förmågor som anges i kursplanens syftesdel (de långsiktiga målen)”